Intro
Innehållet är baserat på svensk upphovsrätt ur ett europeiskt perspektiv.
Upphovsrätt (även kallad auktorrätt) är en lagstadgad bestämmelse som tillvaratar skaparens initiala ensamrätt till skapelsen och syftar till att skydda kompositörer, författare, konstnärer och andra upphovsmän mot otillåtna utnyttjanden av deras verk.
Upphovsrätten säkrar
möjligheten att generera ett ekonomiskt värde för upphovsmannen. Alltså skyddas
alstret från såväl stöld som plagiering, manipulation och bearbetning utan
upphovsrättsinnehavarens tillåtelse. Därtill får ingen oriktigt uppge sig vara
upphovsman eller tjäna pengar på verket utan medgivande från
upphovsrättsinnehavaren.
Upphovsrätten skyddar även alstret från att behandlas på ett sätt som kränker verket. Vanligen delas upphovsrätten in i ideell rätt (även kallad moralisk rätt samt upphovsmannens droit moral) och ekonomisk rätt.
Ekonomisk upphovsrätt
Ekonomisk upphovsrätt avser en förfoganderätt som medför att upphovsmannen har initial ensamrätt att framställa ytterligare exemplar av verket och göra alstret tillgängligt för allmänheten.
Att framställa fler exemplar av originalverket innefattar, men är inte begränsat till, nytryckning och kopiering. Spridning av verket kan bland annat ske genom offentliga visningar och framföranden. Den ekonomiska upphovsrätten kan genom avtal överlåtas.
Ideell upphovsrätt
Den ideella upphovsrätten (även kallad moralisk rätt samt upphovsmannens droit moral) säkerställer att upphovsmannen anges som alstrets skapare. Det berättigar även denne att protestera om verket förändras så att alstret kränker upphovsmannens anseende eller verkes egenart. Alstret får dessutom inte användas i en form som är kränkande för upphovsmannen.
Tanken är att den ideella upphovsrätten är skaparens ”vattenstämpel” som oavsett förbindelser med företag, organisationer, myndigheter och andra grupperingar alltid tillfaller den eller de enskilda individer som skapat verket. Således kan den ideella upphovsrätten inte överlåtas, utan endast efterges.
Detta gäller de flesta länder som omfattas av Bernkonventionen och andra internationella överenskommelser samt i huvuddrag efterlever dem.
Undantag är bland annat USA och Storbritannien, där principen om ideell upphovsrätt inte finns utformad på samma sätt i federal respektive nationell lagstiftning. Vänligen notera att nationell och federal beslutsnivån anses lokal med hänseende till musikbranschens globala marknad och industri.
I övriga länder kan den ideella upphovsrätten aldrig kringgås, men genom överenskommelse kan upphovsmannen skriftligen förbinda sig från att hävda den. Därmed kan till exempel en uppdragsgivare inte lagenligt sätta sitt namn på ett verk som någon annan skapat.
Referenser
Lagrum :: SFS 1960:729 i lydelse enligt SFS 2018:1099. Lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (Upphovsrättslagen, URL). Stockholm: Justitiedepartementet L3. Sveriges riksdag, Regeringskansliet. Regeringskansliets rättsdatabaser. http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=1960:729
Elektroniskt uppslagsverk :: Upphovsrätt. Wikipedia. https://sv.wikipedia.org/wiki/Upphovsr%C3%A4tt
Extern site :: Andersson, Helena. u.å. Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (Upphovsrättslagen, URL). lagen.nu. https://lagen.nu/1960:729
Extern site :: Kopiraittila skola. u.å. Upphovsrättens ABC. Vad är upphovsrätt? Kopiosto rf. https://kopiraittila.fi/sv/upphovsrattens-abc/
Extern site :: Svensk nationell datatjänst (SND). 2019-08-20 11:10. Upphovsrätt. Svensk nationell datatjänst (SND). https://snd.gu.se/sv/hantera-data/juridiskt-regelverk/upphovsratt
Extern site :: Westholm, Andreas. u.å. Del 4 Musikjuridik.
Promotionskolan. http://promotionskolan.se/del-4-musikjuridik/